Hjorten som speglade sig


E n törstig hjort hade gått fram till en källa för att dricka. När han lutade sig ner över vattnet, fick han se sin bild däri. Först fick han se sina stora, ståtliga horn och gladdes mycket över dem. Men när han sedan fick se sina ben, skämdes han över dem, därför att de var så smala och spinkiga. Medan han ännu stod och grubblade över sitt utseende, fick han se ett lejon störta fram emot honom. Strax tog han till flykten det fortaste han kunde. Så länge de var på slät mark lyckades han också få försprång tack vare sina snabba ben. Men just som de kom in i skogen, där hjorten tänkte söka skydd, fastnade han med hornen i ett träds nedhängande grenar och lyckades inte komma loss, innan lejonet hunnit upp honom.
- "Ve mig, dåraktiga", ropade han, när han kände lejonets klor i sin kropp. - "Benen, som kunde blivit min räddning föraktade jag. Men hornen som jag var så stolt över, de blev min olycka!"

- Döm ingenting efter skenet -